En välskött livboj håller i cirka 10 år. Livbojshållaren håller livbojen på plats och gör den lättillgänglig för alla. Vi rekommenderar att livbojen placeras på 1,5 m höjd till överkant, för att även barn och rörelsehindrade ska kunna nå den. Livbojens flytkraft håller för två personer.

Köp egen livbon

Som privatperson kan du förmånligt köpa din egen livboj här hos OXCALA by Onsalabojen. Du designar den själv med egen text och väljer färg. Lämplig plats för en livboj är till exempel vid en privat brygga, pool, sommarstuga eller båt. Du köper även din livboj här till hotellet, beach cluben, eller golfklubben.

Så kastar du en livboj.

Lägg kastline behållaren på marken och ställ foten på den. Håll livbojen längs med kroppen och kasta med båda händerna i en ”slungande” rörelse. Med den främre handen i en ögla blir det lättare att styra. Tänk på att livbojen är tung, sikta därför bredvid personen i vattnet.

Kasta: Håll livbojen längs med kroppen och kasta med båda händerna i en ”slungande” rörelse. Med den främre handen i en ögla blir det lättare att styra. Dra in linan när personen i vattnet fått tag i livbojen.

Om du känner dig säker på att gå i vattnet: Simma till den nödställde med något som flyter (livboj, reservhjul eller liknande) och säkra den nödställde vid ytan. Bogsera mot land. När du når stranden där du bottnar gör tio (10) kraftiga inblåsningar på den nödställde. Dra upp den nödställde på land.

Försök stanna kvar på land och gör räddningen därifrån. Du kan kasta en livboj, en räddningslina eller något liknande till den nödställde och dra personen in till land. Prata alltid med den nödställde och håll ögonkontakt.

Om man ser en trasig livboj ska man ringa till den som är ansvarig för livbojen.

Livräddning är en handling som involverar undsättning, hjärt- och lungräddning och första hjälpen. Det syftar ofta på vattensäkerhet, men kan även innefatta räddning ur vak, översvämning eller annat prehospitalt arbete.

Om det kommer vatten i lungorna eller krampen i luftrören gör att blodet inte får tillräckligt med syre blir det syrebrist i kroppen. Det går mycket snabbt och man blir medvetslös inom ett par minuter. Efter ytterligare några minuter slår hjärtat långsammare och kan även sluta slå.

Syrebristen skadar hjärnan och det är bråttom. Efter 10 minuter under vattenytan är det nästan ingen som överlever– därför är människor i närheten helt avgörande för överlevnad. Det är inte ett team av läkare som kommer att rädda livet på en person som drunknat, det är de som befinner sig i närheten.

Drunkningsolyckor kan hända överallt där det finns vatten, till exempel i badkar, sjöar, vattenpölar, pooler eller på öppet hav.

Det ska gå att höra ett rasslande ljud från lungorna och ett annat symtom är att personen som är drabbad försöker kompensera den dåliga syretillförseln genom att andas snabbare. Att få en kallsup är alltså i de allra flesta fallen helt ofarligt.

Krävs inblåsningar vid drunkning

De skapar ett övertryck i lungorna och vatten pressas då ut. Därför behöver man inte tänka på att försöka få ut vatten ur den medvetslösa personen innan man börjar inblåsningar och HLR sätts in.

Data om chansen att överleva relaterat till tiden under vattnet, det vill säga submersionstiden, varierar dock stort.

Står du i duschkabinen kan du välja att uthärda den första stunden innan kroppen vant sig, eller vänta med duschen till dess att varmvattnet är tillbaka. För den som gått igenom isen eller trillat av en båt vintertid är alternativen färre. Flämtreflexen kan göra att man drunknar redan efter ett par sekunder.

Medicinsk dödsorsak

Inget utbyte av syre och koldioxid kan ske och därmed stiger koldioxidhalten i blodet och syrebrist inträder vilket sedan leder till medvetslöshet. När krampen då släpper rusar vatten in i lungorna och döden inträffar. Detta till trots kan döden även inträffa utan att lungorna blir vattenfyllda.

När vatten landar på en persons stämband sker en reflexmässig sammandragning av andningsvägen. Detta kan liknas vid en kramp. Då kan ingen andning ske och personens koldioxidhalt i blodet stiger snabbt. Syrebrist inträder kort efteråt och detta leder snart till medvetslöshet.

Om livbojen

Den som äger den. Trygg-Hansa skänker livbojar, som sedan ägs och förvaltas av de kommuner, båtklubbar och stugföreningar som beställt dem för att öka säkerheten.

Det är viktigt att alltid ha något mellan sig och den man försöker rädda. När man hamnar i nöd blir man rädd och försöker ta tag i det som finns väldigt hårt. En nödställd person kan klamra sig fast vid räddaren så hårt att båda sjunker. Den bästa och säkraste livräddaren är en torr livräddare.

Juryn har bara en livboj att dela ut under säsongen. För att juryn ska kunna dela ut en livboj så måste hela juryn vara överens. Livbojen måste inte användas men under sjunde fredagsfinalen är sista gången som möjligheten finns att dela ut den. Sen är det för sent.

En livboj, eller frälsarkrans, är en flytande kastring som används vid livräddning i vatten. Livbojar skall finnas på båtar, vid badplatser och andra kustområden. Livbojar är formade som en hästsko, ring eller krans och har vanligen hård fyllning av kork eller skumplast.

Enligt siffror från Trygg-Hansa räddar livbojarna i genomsnitt 14 liv varje år. Då finns det med stor sannolikhet även ett mörkertal som inte är inräknat. Sedan den första livbojen delades ut på 1950-talet har cirka 145 000 personer använt en livboj för att rädda någon ur vattnet.

Försök stanna kvar på land och gör räddningen därifrån. Du kan kasta en livboj, en räddningslina eller något liknande till den nödställde och dra personen in till land. Prata alltid med den nödställde och håll ögonkontakt.

Med rätt kunskaper om livräddning kan alltså många liv räddas. Men det är långt ifrån alla som har lärt sig att livrädda rätt, och allt för få uppdaterar och förnyar sina kunskaper. Detta gör att man i en krissituation lätt kan glömma bort viktiga delar av det man lärt sig.

En person i nöd, även ett litet barn, kan lätt dra ner dig under ytan om du simmar ut för att rädda någon. Därför ska du alltid ha något mellan dig och den du ska hjälpa, till exempel en livboj. Det brukar kallas ”den förlängda armen”.